Det var en mild sommarnatt, vi satt framför brassan och titta på skattkartan som vi hitta från mannen med lassot.
Jag: Vad tror du om det här kartan
Karin: Jag tror den är 100% äkta, vi går och hämtar skatten nu sen kan vi ha måltid utomhus.
Jag: Det här kommer inte bli någon lätt äventyr, ser du inte hur många tvättstugor vi måste passera och hur många banditer vi måste slåss mot.
Karin: Vad annars ska vi göra, vi kan inte återvända till gårdet.
Jag: Hoppas det är värt det
Vi släckte brassan, tog upp våran utrustning och följde kartan. Vi hamna i stureplan, det var fullt med stekare, dom åkte med sina glidar bilar. Efter allt springandet blev vi trötta och hungriga, vi gick till den närmaste matsalen och drack lite saft och åt bröd. Då kom plötsligt en stekare fram till oss som gubben i lådan.
Stekaren: Fin ko du har där
Jag: Jag vet
Karin: Jag är ingen objeckt
Stekaren: Tyst!! Jag snackar inte med kor, jag snackar bara med kor om jag kommer slakta dom efteråt
Karin: Jä....
Stekaren: Tyst!!! Om du inte vill bli slaktat
Karin: Det är bara jag och den där grabben som slaktar
Stekaren: jag är en respekterad person i det här området, om ni rör mig då kommer ni få allvarliga problem.
Vi högg ner stekaren, det var länge sen jag högg ner någon så där vackert och brutalt, men jag kände ingen glädje. Karin gav mig några örfilar och skrek skräp dig, vi är slaktare det är det ända vi är, om vi lägger ner med slaktandet då är vi INGET bara man och ko. Slaktandet det är det ända vi kan.
Vi lämna matsalen och gick till kniv butiken och köpte några fina slaktar knivar och gick till vårat första hindret tvättstugan nr 1, där stog det en person
Karin: Är det där inte...
Jag: Mannen med lassot
Mannen: Hej!! Jag vill ha tillbaka kartan, nu!
Jag: Vi har den inte
Mannen: Jasså du, vem har den då?
Karin: Jag vet inte
Jag: Vi vet ingenting, snälla skona oss från din lasso.
Mannen: Om ni ger mig en ledtråd så skonar jag er.
Jag: Ost
Mannen med lassot tog sina nytvättade huliganbyxor och gick iväg. Han såg nöjd och belåten ut när han fick höra ledtråden. Men jag kände ingen glädje. Nu var det dags för Kossan Karin och mig att tvätta.
Karin: Jag måste tvätta mina kalsonger.
Jag: Men du är en ko
Karin: Varför diskriminerar du mig
Jag: Hur kan du ha kalsonger är inte dina spenar ivägen
Karn: Låter du inte en ko göra vad hon vill
Jag: Vadå har du boxerkalsonger eller
Karin: Sluta vara så dryg, jag förtjänar det inte
Efter bråket så tog vi en fika på humlehallen. Det var lugnt och stillsamt på kafeét. Jag beställde en kaffe. Kossan Karin beställde en mjölk.
Karin: Jag känner mig hemma med att dricka mjölk, ty jag är en ko.
Jag: Hahaha, du är rolig du karin.
Nu återstod att hämta Karins kalsonger i tvättstugan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar