Det var en gång en gillestuga som var ute på promenad. Han var i sjumilaskogen, där det denna dag hade utfärdats en varning om att en häst med en farlig hatt var på jakt.
När gillestugan kom fram till den plats nere vid ån, där han brukade sitta och hoppa, fick han se en märklig syn. En skugga döljde sig bakom träden.
God kväll, hörde han en röst som sade.
Vem är det som talar med mig, svarade gillestugan.
Jag är Ingemar Carlsson.
Politik är inte bra, svarade gillestugan och hänvisade till en text i sin heliga skrift.
Och därför ska jag äta dig, sade rösten.
Fram klev en häst. Den gick inte av för hackor. Den hade stora ben, stora som lyktstolpar. Huvudet var lika stort som en bil. Men det han fruktade mest med hästen var hatten. Den var farlig. Han fortsatte:
Ät mig inte, Ingemar Carlsson! fortsatte han.
Ska vi debattera, sade hästen.
Han förstod ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar